Bryggeriet Olching brewery – Den moderna bryggerikonsten möter tradition
Herr Langosch, hur fick du idén att starta ditt egna bryggeri?
Idén för Olching Brewery föddes under en skidresa år 2016. Vi kom på det eftersom det inte fanns ett lokalt bryggeri här i Olching, Bayern, en stad som numer har 30 000 invånare.
För att ta reda på om Olching-ölet skulle tas emot av väl, började vi marknadsföra vår lageröl via licensbryggning. Det ledde till att vi hyrde ett bryggeri där vi bryggde öl enligt våra egna recept. Resultatet blev “Olchinger Naturhell” ljus lager, ett naturligt grumligt, obehandlat och ofiltrerat öl. Lite senare började vi även producera veteöl på grund av den stora efterfrågan. Dessa två varumärken togs emot väl. Vi erbjuder numera två andra typer av öl, dels “Olchinger Dunkel” som serverades för första gång på Olchings folkfest och dels vårt humleöl “Hopfn Bua”. Det är en speciell typ av lager till vilken humle har tillsatts för att få en särskild fräsch och fruktig smak.
Dessa utgör de fyra varianterna som vi för tillfället kan erbjuda. Sedan april har vi nu vår egen bryggerianläggning som vi parallellt har planerat under de senaste åren. Vi köpte den från tillverkaren av bryggeriutrustningar JBT (Joh. Albrecht Brautechnik i München), där jag tidigare hade varit anställd i 8 år. Jag hade chansen att leda utrustningsplaneringen och tillföra mina egna erfarenheter. Det säger sig självt att vissa speciella krav också kunde uppfyllas under processen. Bland annat har vi skaffat ett stort antal ifm-givare, eftersom jag redan kände till ifm sedan mitt arbete hos JBT och jag har alltid varit väldigt nöjd med deras produkter.
Hur stort är ditt bryggeri?
Vi är för närvarande fyra personer. Min affärspartner och medgrundare Dr. Guido Amendt har hand om marknadsföring och försäljning, medan jag är ansvarig för alla bryggerirelaterade tekniska frågor. Därutöver har vi en person för kontorsarbete och en praktikant eftersom vi också är ett utbildningsföretag för bryggare och mälterier som godkänts av den ansvariga industri- och handelskammaren.
Vårt mål på medellång sikt är 1 000 hektoliter per år. Anläggningen som den ser ut nu tillåter oss att producera upp till 2 500 hektoliter, och även upp till 4 500 hektoliter per år med en utökning av tankkapaciteten.
Bild 1: Olching-bryggeriet producerar för närvarande fyra egna typer av öl för cateringföretag och marknader i närområdet. Bild 2: SM8100-flödesgivaren sänder inte enbart flödeshastigheten via IO-Link, men även ölflödets temperaturvärde.
Var kan jag köpa ditt öl?
Ölet kan köpas på lokala försäljningsställen eller butiker här i distriktet. Dessutom kan du få det direkt på bryggeriet eller beställa det via internet. Under coronatiderna har vi även lanserat en leveransservice som har haft en lovande start här i området och med vilken vi sköter hemleveranser. Vi levererar även till olika restauranger i Olching och München.
Kan du kort beskriva bryggningsprocessen?
Att brygga öl startar traditionellt med malt och vatten som mäskas i bryggeriet på bryggdagen. Lakningen är nästa steget, d.v.s. vätskan som vi kallar vört avskiljs från kornen och kokas efteråt i bryggkitteln. Det är nu humlen träder in. Vid slutet av kokningen, separeras de fasta partiklarna i stamvörten i centrifugen. För avskiljningen av de fasta ämnena används ett tangentiellt inflöde. Därefter kyls vörten ner innan jäst tillsätts i tanken. Från och med nu kallar vi vätskan för öl. Beroende på typ av öl och jäst tar fermenteringsprocessen 2 till 12 dagar. Efter fermenteringen efterjäses ölen mellan 10 till 80 dagar i kallförvaring.
Temperaturerna spelar en avgörande roll i bryggningsprocessen. Hur mycket spelrum har man här?
Under mäskningen krävs precision när det gäller gradantalet eftersom enzymerna har ett begränsat temperaturoptimum. Avvikelser gör inte ölet odrickbart, dock kan de påverka smaken negativt, skiften från exempelvis ljust och fint till mer maltigt eller brödlikt smakande.
Jag måste också hålla ett extra öga på temperaturen under jäsningen. Om temperaturen är för hög fermenterar jästen för snabbt och producerar för många biprodukter vid jäsningen. Om temperaturen är för låg kan jäsningen stanna av helt och hållet.
Därför övervakar vi temperaturerna väldigt noggrant under de olika processtegen. För detta ändamål använder vi TA- och TN- temperaturgivare från ifm.
Vilka andra viktiga punkter övervakas av givarna under bryggprocessen?
Vi använder SM8100-flödesgivaren för att mäta vattenmängden, t.ex. vid mäskkaret. Givaren räknar den tillförda vattenmängden exakt i liter. Det är viktigt eftersom för mycket vatten späder ut brygden medan för lite vatten skulle leda till att mäsken blir för tjock.
En annan applikation för SM8100-givaren är rengöringsprocessen, d.v.s. prepareringen av rengöringslösningen. För detta behöver jag en förbestämd mängd vatten för att lutkoncentrationen ska bli så som krävs. Flödesgivaren säkerställer kontrollen av inflödet.
Den andra flödesgivaren är SM6050-modellen. Den är också av avgörande betydelse eftersom den mäter flödet under lakningen och kontrollerar den kopplade dränageventilen för att säkerställa att vätskan varken dräneras för snabbt eller för långsamt.
Utöver temperaturmätningen är det därför dessa två flödesvakter säkerligen är de mest viktiga givarna i bryggningsprocessen.
Använder du även den integrerade temperaturmätningen i flödesgivarna?
Ja, precis. Jag kan avläsa flödeshastigheten men även temperaturvärdena via IO-Link. Även om temperaturen inte nödvändigtvis är relevant för processen vid denna tidpunkt är det än väldigt bra indikator för hastigheten och kvaliteten på lakningen. Exempelvis, den informationen att vörten körs på endast 50 grader säger mig att lakningstunnan redan är alldeles för kall. Om den istället körs vid 70 till 75 grader beräknas processen gå bra och snabbt. Det ytterligare temperaturvärdet jag får med SM6500-givaren är därför en fördelaktig extra referenspunkt via IO-Link.
Finns det några fler givare som är integrerade i bryggprocessen?
Vi använder dessutom versionen LMT100 som nivågivare. Du finner den på tre ställen, i pannan, i lakningstunnan och i röret. Den informerar styrenheten om ett kärl är tomt och startar efterföljande processteg, t.ex. i anläggningens styrsystem.
Vi har även tryckgivare för nivåmätning i bryggpannan och i lakningstunnan. De ger mig information om mängderna i kärlen.
Vad säger du om digitaliseringen av utrustningen?
Vårt första val i detta avseende är IO-Link. Vi använder den för att ansluta alla givare och ställdon direkt till styrsystemet. Styrenhetsapplikationen CODESYS V3 ser till att vårt bryggeri kan skötas helautomatiskt.
Det finns en spänningsförsörjning på 24 volt för olika delar av utrustningen och här använder vi elektroniska kretsbrytare från ifm. Dessa kan övervakas och kopplas via IO-Link.
Var ser du fördelarna med IO-Link?
Med IO-Link kan jag få ytterligare information från givarna. Ett exempel är SM6050-flödesgivaren. Utöver flödeshastigheten ger den mig även ett temperaturvärde via IO-Link. Det sparar mig mödan att behöva installera en ytterligare temperaturgivare på denna punkt.
En annan fördel med IO-Link blir uppenbar om en givare går sönder och jag måste ersätta den. Parametrarna från den defekta enheten förs automatiskt över till den nya givaren. Jag behöver inte sätta dess parametrar manuellt och den kan omedelbart starta arbetet igen.
Vilka parameterinställningar gör du via IO-Link?
Till exempel LMT100-inställningarna för överföring av "tom signal". Med hjälp av IO-Link har vi ställt in kopplingspunkten på så sätt att den alltid pålitligt ger oss tomma eller fullständiga signaler, även vid avlagringar eller nedsmutsning.
Eller ta SM8100-givaren. Vi har ställt in parametrarna så att den kan ge oss information om både flödet och temperaturen. Därutöver avger givaren nu en kopplingspuls för en definierad litermängd.
När det gäller temperaturgivarna behövde vi inte ställa in deras parametrar. Vi kommer åt processvärdena direkt via IO-Link.
Tryckgivare från ifm för hydrostatisk nivåmätning i tankar.
Temperatursändare i TD-serien övervakar de olika processtegen.
En sista fråga: Hur bedömer du samarbetet med ifm?
Företaget ifm:s säljspecialister på plats har alltid varit väldigt motiverande och bevisat otrolig kunskap när de gett mig råd.
Vad jag dessutom har lagt märke till är att nya idéer oftast tas väl emot. För tre år sedan frågade vi exempelvis några gånger efter en slätmonterad temperaturgivare. Så småningom levererade ifm oss en. Jag är väl medveten om att vi inte var den enda kunden med detta önskemål. Men ändå har förslagen tagits i beaktning.
Samma gäller för den nya SM8120-givaren som har en utökad temperaturskala. Vi frågade efter en sådan, idén togs emot och återspeglas nu i den nya givaren. Kort sagt: ifm-givare har utvecklats på basis av praktiska behov och även förbättrats över tiden.
Dessutom är pris-prestandaförhållandet hos ifm väldigt bra. Du kan köpa givare som är tre gånger dyrare men även kan gå sönder tre gånger oftare. Men det går även att finna givare som är fem till åtta gånger dyrare än motsvarande modeller hos ifm, men som inte passar för våra applikationer. Därför är vi väldigt nöjda med ifm.
Herr Langosch, tack så mycket för denna intervju!
